///// Annika Till och börja med måste jag be om ursäkt för dålig uppdatering. Tydligen har jag haft mer för mig än vad jag trodde jag skulle ha den här veckan.
Har ni alla haft en bra sommar? Min sommar har gått i 100 hela tiden, mycket jobb och inte mycket vila. Jag har under sommaren haft åtminstone 2 jobb hela tiden så det har inte funnits tid så mycket annat. Jag började sommaren med att jobba på Vikingstads egna utomhusbad, Valkebobadet. Mysigt är det och fint hade det blivit efter renoveringar.
Under sommaren har jag även fått förmånen att jobba på Hööks Hästsport i Linköping vilket har varit jätteroligt! Jag har lärt mig massor och det har varit så roligt att få kontakt hästmänniskor och få sälja hästprylar!
Nu har jag istället börjat arbeta på stans bästa café, Chocolat. Jättemysigt och familjärt med jättegod mat, fika, choklad och kaffe (om man tycker om det). Kom gärna förbi om ni har tid och lust!
Jag har alltså inte haft mycket tid till annat än jobb men lyckades iaf få en och en halv veckas semester och då prickade jag in lite resor. Åkte till en kompis på Malta under midsommar (4 dagar) och sedan Rhodos 1 vecka i slutet av sommaren. Skönt med lite ledighet även om jag hade önskat att det vore mer..
Hästlös har jag varit under sommaren och vilken abstinens jag har haft! Jag har väl fått utforska vad vanliga människor utan häst har för sig men måste säga att det är inget jag föredrar. Häst är bäst i alla lägen!
Som ni har märkt har vi i DUS haft uppehåll under sommaren så ingen ungdomsverksamhet för min del. Men nu vill jag veta vad ni har haft för er! Har ni haft några aktiviteter under sommaren? Berätta gärna om er sommar och vad era planer är nu! Både när det gäller era US och ert hästliv! Kommentera en massa!!!
Hörs! //Johanna
Lina och Baccardi efter första skritturen sedan maj :-D jag hoppas att era hästar hålla sig friska o glada :-D ////// Annika Nu är det hög tid att anmäla sig till Vinterns Horse Show :) som går av i Sthlm på Friends Arena :)
Information om den http://www3.ridsport.se/Distriktssajter/Ostergotland/Ungdom/Nyheter/2014/AkmedDUStillSwedenHorseShowpaFriendsarena/
Kommer även fler aktiviteter i November så håll utskick på Hemsidan och Facebook :)
Hej alla glad ungdomar! Dus är tillbaka efter ett långt och varmt sommarlov! :D
Idag är dagen många har väntat på, första dagen på höstterminen.
En hel sommar har gått och under den tiden kan mycket hända. Man reser bort, träffar nya människor och kanske åker på ridläger? Oavsett vad ni har gjort för något så har ni nya erfarenheter att bära med er och det är det som gör höstterminen så speciell. För den är inte bara till för att färska upp era gamla minnen utan även för att ta vara på allt nytt ni har lärt er! :D
Själv måste jag erkänna att jag har varit extremt lat i sommar. Inte ens ett ynka träningspass har jag orkat med. Istället har jag tillbringat min sommar i skogen tillsammans med mitt älsklingssto Minerva. Där har vi lunkat fram på grusvägarna och tjuvätit smultron i dikeskanten (hästen sa att smultron smakade konstigt).
Jag har också lärt mig en läxa under sommaren. Efter 16 år inom ridsporten har jag tenderat till att bli... tja... oförsiktig är nog ett passande ord. Jag åker nämligen väldigt sällan av oavsett hur tjurig min häst är och det har helt enkelt gjort mig kaxig.
Jag har under sommaren ridit ut ensam nästan varje dag. Min tjej blir lätt gnällig när andra hästar följer med så vi håller oss för oss själva så blir alla nöjda. Iaf så red jag ut. Det var supervarmt och jag var trött. Så jag lät mitt bussto skritta på lång tygel längsmed hagstaketet och jag satt och dagdrömde medans jag tittade på ridskolehästarna i hagen. Helt plötsligt tvärstannar min älskling och kastar sig åt sidan. Tjoff säger det så stod jag förvånat där på backen precis när två snygga killar åker förbi i sin bil. Tydligen hade bonden ställt ett hästätande släp ute på åkern. Eller det var iaf vad minerva trodde. Där fick jag för att jag inte red aktivt. Tur nog så slog jag mig inte. Men jag kan svära på att hästen skrattade inombords...
Har ni andra råkat ut för några pinsamheter under sommaren? Just nu oroar jag mig för hur det ska bli idag.. för det är inte bara ridskolorna som startar upp idag utan även skolan och trots mina 22 år så ska jag dit. Jag har nämligen kommit in på lärarlinjen här i Norrköping och idag är min första dag! Nervös, panik, ångest (!) Idag ska jag träffa en del av de människor som jag kommer tillbringa mina kommande 4 år tillsammans med. Håll gärna tummarna så att jag inte gör bort mig!
Hoppas ni alla får en bra dag i skolan och/eller stallet om ni ska dit!
//Alice
Som ni kanske märkt har vi i DUS råkat lägga bloggen lite på hyllan senaste tiden. Tyvärr är det mycket annat som kommit i mellan och vi funderar nu på ett sommarupphåll för att kunna komma tillbaka bättre än någonsin i höst igen. Ett och annat inlägg kanske vi kan lyckas få in under sommaren men annars hörs vi i höst igen!
Hoppas ni får en underbar sommar med lyckliga hästar på sommarbeten eller sommarhagar!
Glöm inte att titta in på bloggen frammåt hösten igen, vi funderar och klurar nämligen på många roliga aktiviterer, bl.a. en ungdomsdag! Vi hörs och ses tills dess!
Mvh DUS Östergötland genom Johanna Rygaard
Långledigt och långhelg! Välbehövligt för alla er som pluggar och går i skolan kan jag tänka mig! Inte långt kvar till sommaren och ännu mer ledigt men det brukar väl vara slutspurten som är jobbigast oxå, så håll ut!
Nu blir det snart tillbaka till stallet och rida lektion, sen fredagsmys!
Jag har de senaste dagarna spenderat min tid i stallet. Igår hade jag stalljour så då blev det en heldag där. Idag var jag och pappa iväg med Excalibur på nya äventyr. Vi åkte iväg till ett annat ridhus för att träna på att vara på andra ställen. Han skötte sig bra och vi lyckades gå in honom i transporten lite lättare idag. Så ett steg framåt!
Nu blir det snart tillbaka till stallet och rida lektion, sen fredagsmys!
//Johanna
Hejsan!
Ville bara kika in och höra av mig eftersom det nu är min, Johannas, bloggvecka den här veckan. Jag håller på att skriva ett inlägg till temat "varför blir det så?" men att få fram mina åsikter i skrift var svårare än jag trott, så inlägget är påväg, snart!
Ja, vad händer annars? Excalibur börjar bli stor kille nu och i helgen var vi med på vår första tävling. Tyvärr gick det inte som man kunde hoppats på men det är bara ta nya tag och jobba vidare! Snyggast på tävlingsplatsen var han nog iaf!
Efter tävlingen var han trött och tog sig en (enligt honom) välförtjänt vila i hagen!
Vi hörs snart! //Johanna
Hallåhallå!
Hoppas att ni alla har det bra! Härligt mer vår (och nästan sommar)! Fint väder har vi haft och snart är det redan JUNI! Tiden går så fort!
Jag hoppas verkligen inte ni missat att vi i juni, närnare bestämt den 7:e ska på fölvisning på Holmtebo Stuteri. Vi ska få se många bebishästar och lära oss ett och annat. Jag tror det blir en jätterolig dag så jag hoppas att så många som möljigt vill komma! Dra med er era vänner, klubbkompisar eller varför inte se det som en mysig familjedag? Alla är välkomna!
Har ni några frågor om dagen så får ni självklart höra av er!
Här finns inbjudan:
http://www3.ridsport.se/ImageVaultFiles/id_36414/cf_559/Inbjudan_f-lvisning_7_juni_2014.PDF
//Johanna
Erica är tillbaka, och jag tänkter börja min vecka "på riktigt" med ett "varför blir det så" inlägg. Men i det här faller är det nog lite mer "varför har det blivit såhär".
Det jag tänker ta upp är barn och ungdomarnas engagemang och tid i stallet jämnfört med när jag var liten och hur jag uppfattar stallmiljön nu.
När jag började rida så var jag 7 år, när jag hade ridit i ungefär två år så fick jag börja gå ner till stallet själv, jag fick en egen mobil så att mina föräldrar kunde nå mig om jag började dra över på tiden eller om de ville mig någonting. Jag bodde i stort sett i stallet på all min lediga tid, jag borstade på min älskade sköthäst Pigge, jag pratade med mina vänner, jag satt i caffeterian och fikade. Ja, jag la verkligen all min tid i stallet, och mina föräldrar har aldrig stoppat mig. Även fast de inte hade någon koll alls på hur hästar är eller reagerar så har de alldrig stoppat mig från att vara i stallet så ofta och länge som jag vill.
Jag fick växa in i stallrollen bäst jag ville, utan att ha en förälder som stod och irriterat kollade på klockan en gång i minuten. Jag tycker att det är så man som ung ska få uppleva stallmiljön, ensam, utan en förälder som stör och hela tiden gnäller över hur lång tid det tar att borsta av sin älskling efter avslutat lektion eller att man inte alls har hunnit klart allt i stallet till den tid man sa att man skulle vara färdig.
Hade jag inte fått all den här tiden i stallet så hade jag inte varit den jag är idag. Då hade jag inte fått ta allt ansvar och inte fått hjälpa till så mycket som jag fick göra. Jag kommer än idag hur irriterad jag var på mina föräldrar varje kväll som det spöregnade eller snöade och jag ändå fick ta cykeln hem. Tack! Säger jag idag, tack för att ni inte vek er och hämtade mig. Utan även lät mig ta ansvaret för att ta mig både till och från stallet själv, när det var jag, och ingen annan som valt att åka ner dit.
Tyvärr är det såhär jag upplever det på många ridskolor och stall runt om i länet. Att föräldrarna styr barnen, hjälper till att borsta av hästen efter lektionen, kastar in utrustningen i sadelkammaren och kanske till och med mockar och fixar hästens mat under tiden barnet rider. Jag upplever att barn och ungdomar inte får ta samma ansvar idag, som vi fick förr.
Varför har det blivit så, kan man då fråga sig. Jag vet faktiskt inte svaret på den frågan. Handlar det om brist på tillit, pressat tidsschema i vardagen, rädsla, eller någonting helt annat. Jag vet faktiskt inte.
Det jag vet är i alla fall att jag tycker att det är fruktansvärt tråkigt att det har blivit såhär och önskar att vissa vill tänka om och ge barnen och ungdomarna en chans att klara av stallarbetet själva, i lugn och ro så de får en chans att förstå vad det är de annars missar.
Det här inlägget är helt baserat på mina åsikter, har du en annan åsikt eller tankar kring varför det har blivit såhär, så tveka inte att höra av dig antingen direkt till mig eller via en kommenatar här på bloggen! :)
Bilder från WeHeartIt
Vi i stallet finalen ägde i år rum i Ånestad på LFK. Det var sex tappra lag som kämpade om segern som bland annat består av 2.500kr till klubben och en fin goodiebag.
Dagen började med presentation av lagen och en kort presentation av DUS innan första delprovet delades ut. I år var temat ”Så funkar hästen” och det var väldigt blandade frågor om hur just hästen fungerar och hur man sköter den på bästa sätt.
Därefter bjöd tjejerna från LFK på en rundvandring på klubben och efter det blev det lite lekar so bland annat innehöll säcklöpning, irländsk julafton och gå med hopbundna ben.
Prisutdelning och uppläsning av rätt svar skedde tillsammans med fika som bestod av baguett och festis. Alla var spända på att få höra resultatet och det var väldigt jämnt mellan lagen. Mellan ettan och tvåan fick utslagsfrågan avgöra, så otroligt jämnt var det.
I år var det Mjölby RK som tog hem segern tätt följt av båda Vallas lag, LFK och NORF.
Stort tack till LFK för lån av cafeteria, fika, rundvandring och lekar!
Idag var det vi i stallet final, tyvärr var det inte lika många lag som det brukar vara men det gick jätte bra i alla fall. Iår var finalen på 
inköpingsfältrittklubb som var super gullig och hjälpte oss med en 5-kamp till alla lagen! :) super tack för hjälpen!
inköpingsfältrittklubb som var super gullig och hjälpte oss med en 5-kamp till alla lagen! :) super tack för hjälpen!
Något som jag verkligen tycker är oförskämt är när man går förbi varandra i stallet utan att hälsa på varandra! Jag resonerar så att det är bättre att hälsa en gång för mycket om man nu inte kommer ihåg att man har hälsat på personen som man går förbi än att strunta i det.
När man står i ett stort stall eller i vilket stall som helst så hör det till vanligt folkvett att man hälsar på varandra. Även om man inte är bästa vänner! Man kan helt omöjligt tycka att alla människor är bäst men hälsa på varandra, det kan faktiskt alla kosta på sig! Så gör ni inte det, börja gör det! Det kan göra någons hela dag! Har man haft en dålig dag kan ett hej betyda väldigt mycket!
Många gånger har jag funderat över vad mina hästar tänker. Vissa av dom är lättare att läsa av än andra.
Enklast brukar mitt sto Minerva vara. När hon är glad är hon sprallig. När hon är ledsen vill hon gosa. När hon blir otålig tramsar hon omkring och när hon är arg då syns det verkligen!
Minerva är väldigt lydig och brukar inte gnälla när jag ber henne göra något. Men igår satte hon sig verkligen på tvären!
Vi var ute i skogen tillsammans med två andra hästar. Minerva får alltid gå först eftersom hon är en bra ledarhäst och väldigt lätt att reglera tempot på. Vi var på hemväg och för att undvika att gå längs stora vägen red vi upp i skogen så man kommer ut bakom ett annat stalls ridhus. Minerva har gått där förut och jag visste redan innan att hon inte riktigt gillar att gå där. Men igår tog det tvärstopp.
Bredvid ridstigen stupar det nästan lodrätt ner i en djup ravin. Ridstigen är bred och det brukar gå bra- men när vi nästan var framma på ridhusets baksida börjar minerva tramsa. Jag suckade lite och skänklade på. Men nehej du nu hade mitt knasiga sto fått nog! Med en snabb snurr fick hon matte ur balans och därefter avslutade hon med en elegant och livsfarlig stegring som nästan fick oss att ramla utför ravinens kant. Ganska skakig sitter jag av för att leda henne förbi det "farliga" medans jag muttrar om fjantiga hästar. Då ser jag det.
Hon tramsade inte.
Hela hästen skakade.
Hon var helt enkelt rädd.
Och jag hade missat det.
Jag vet inte för vad. Minerva kan reagera på lite allt möjligt men oftast bara när jag sitter och "åker häst" eftersom hon tänker lite för mycket då.. Men nu var jag ju beredd på att hon skulle tramsa så det kan inte ha varit orsaken. Med mitt darrande sto på släp gick jag sedan runt på gårdsplanen och lät henne nosa och titta på allt som kunde tänkas vara orsaken. När hon lugnat ner sig satt jag upp och red hem utan problem. Jag tror inte minerva kommer strula på den platsen i fortsättningen något mer. Men den händelsen fick mig att fundera..
Kan det vara så att ju längre man har haft sin häst, och ju mer man tror sig känna den- desto mer kan man missa? Och om jag INTE hade vetat att min häst brukar strula där, hade jag tagit hennes protester på större allvar då?
För en sak kommer jag aldrig glömma när det gäller mitt sto i fortsättningen.
Säger hon nej, så finns det en orsak.
/Alice
Haft sjukt mycket att göra dom två senaste dagarna så har inte haft tid till att blogga, idag är det min sista dag vilket betyder att jag utlovar ett sista inlägg i eftermiddag/ kväll.
Men först ska jag tillbaka ut i regnet. Stalltjänst är oftast väldigt roligt och lärorikt. Men det är inte så kul med ett fyrtiotal blöta, hungriga hästar som alla vill komma in från hagen på samma gång! Ikväll blir det inlägg 3 i "Varför blir det så" - När hästen säger nej! ;)
Ha en bra dag :)
/Alice
Men först ska jag tillbaka ut i regnet. Stalltjänst är oftast väldigt roligt och lärorikt. Men det är inte så kul med ett fyrtiotal blöta, hungriga hästar som alla vill komma in från hagen på samma gång! Ikväll blir det inlägg 3 i "Varför blir det så" - När hästen säger nej! ;)
Ha en bra dag :)
/Alice
